Denna sköna helg jag hade sätt fram emot men samtidigt som jag hatade den är nu förbi, som du?.. jag visste att du skulle ljuga för för att få ha kul, för att komma iväg från allt, som du skrev. jag har hatat dig i 2 veckor,. har inte kännt mig glad när jag är med dig, har inte mått bra när vi pratar,. för jag visste att du ljög mig rakt upp i ansiktet, men nu spelar det ingen roll ändå.. jag vet inte va du tänker,. jag vet inte vad jag känner, men jag känner att det var synd,.. jag ville kunna lite på dig, mend et kunde jag inte.. och jag kommer inte kunna det heller.
  Jag vet inte om jag vill fortsätta på det spåret jag är på nu, eller om jag ska flla tillbaka, handlöst. jag har inte bestämt mig än. jag orkar inte det just nu,.. är jag tvungen att bry mig om dig, är jag tvungen att sakna dig, är jag tvungen att älska dig, allt blir bara så mycket jobbigare så.. just nu känns det som ett straff, som jag inte förtjänat.. som jag har försökt få dig att känna på, med likså förbannat drabbas jag, men varför det.
Jag skulle aldrig göra detta, jag skulle inte klara av det.. fast att jag känner att jag behöver det ibland, men ändå, sitter jag här.

Jag vet inte längre, jag har lust att bara glömma.